Skötselråd för nytillverkade dräktplagg


ALLMÄNNA RÅD
• Gnugga inte ömtåliga plagg.
• Krama ur vattnet, vrid inte.
• Torka kulörta plagg i skugga eller inomhus - solen bleker.
• Kallmangla alltid linne.
• Stryk natursilke vid 160° C, linne och bomull vid 210° C.
• Broderier stryks från avigsidan, om de måste strykas.
• Fransar kammas ut med fingrarna och ev kam eller gaffel. Bomullsfransar går ev att skaka ut.

Salt eller ättika i sköljvattnet kan hjälpa mot färgfällning. Pressa också ur så mycket vatten som möjligt genom att rulla plagget i handdukar.

Gamla antika dräktplagg fordrar extra omtanke vid rengöring. Kontakta alltid sakkunnig person före tvätt eller reparationsåtgärd, t ex textilkonservator, länsmuseum eller hemslöjdskonsulent.

LINNEPLAGG - Skjortor, särkar, överdelar, löskragar, halskläden
Tvätta upp plaggen så snart som möjligt efter användning så inte smutsen biter sig fast. Linneplagg tvättas i 60° C - högre temperatur förstör linfibern. Använd vid behov flytande såpa på kragar och andra hårt smutsade ställen. Såpan stryks in och får verka några minuter före tvätt. Linneplagg skall inte torktumlas.

• Bomullsplagg som gulnat kan kokas upp i kastrull eller tvättas på 90° C i maskin.
• Häng plaggen slätt så behövs inte så mycket strykning.
• Förvara plaggen ostrukna så gulnar de inte.
• Före strykning - fukta plaggen och låt dem ligga i plastpåse några timmar.
• Halskläden av linne skall kallmanglas.
• Hals- och huvudkläden av linne och bomull kan behöva stärkas. Se under mösstycken.

HALSKLÄDEN - siden, muslin och kattun (tryckt bomullstyg)
Handtvätt 40° C med milt tvättmedel. Sidenhalskläden rullas i frottéhandduk innan de läggs plant för att torka. Halskläden behöver tvättas endast om de blivit smutsiga eller mycket "svettiga".

• Broderade halskläden läggs plant med broderierna uppåt för att torka, tag bort så mycket vatten som möjligt med svamp eller handduk.
• Halskläden av kattun kan behöva stärkas före användning. Se under mösstycken.
• Halskläden av siden förvaras på rulle, ej vikta.

OBS! Gamla halskläden o d av yllemuslin är oftast inte färgäkta, färgerna fäller och flyter i varandra. TVÄTTAS INTE!

STRUMPOR - av ylle eller blandmaterial
Strumpor av helylle behöver inte tvättas efter varje användningstillfälle, vädring räcker många gånger. OBS! Ylle är till stor del "självrengörande". Handtvätt 40° C, skölj noga, krama ur i frottéhandduk. Häng upp och torka. Ev. kort centrifugering.

ÖVRIGA PLAGG - av hel-eller halvylle, västar, livstycken, förkläden, byxor, ytterplagg
Dessa plagg behöver sällan tvättas om de sköts ordentligt genom vädring och borstning med klädborste och tejprulle. Om plaggen blivit hårt smutsade eller mycket "svettiga" bör de kemtvättas och pressas. Förr ansågs det inte lika nödvändigt att tvätta kläder som det gör nu. "Ull renar sig själv" sades det. Finkläderna användes bara "att stå och gå i". Slitaget blev därmed inte så stort.

SKOR - och skospännen
Blöta skor torkas långsamt med tidningspapper istoppat. Torra skor putsas med skokräm, svart eller ofärgad.

Skosulorna av läder kan göras slitstarka och ges fuktmotstånd genom pensling med kokt linolja. Pensla tunt, låt torka, upprepa tills sulan är mättad.

OBS! Linoljetrasor och trassel kan självantända - torka trasorna utbredda utomhus, eller bränn upp dem direkt.

MÖSSTYCKEN, HATTAR m m
Spetsar av linne tvättas för hand i max 60° C. Spetsar av bomull som är hårt smutsade eller har gulnat kan kokas upp i en kastrull på spisen.

Skölj väl, torka liggande plant och format på diskbänk eller perstorpsplatta, klappa ur så mycket vatten som möjligt med svamp eller handduk.

Mösstycken och hattspetsar stärks släta, (ta reda på den lokala traditionen om hur plagget skall stärkas och i vilken form stycket skall pressas) använd risstärkelse, t ex Gårda Glansstärkelse (finns att köpa i färghandeln). Följ anvisningarna på förpackningen. För hård stärkning ökas stärkelsemängden. T ex 0,5 dl stärkelse löses i 0,5 l handvarmt vatten.

Potatismjölstärkelse som alternativ.
1 msk potatismjöl och 0,5 l vatten blandas. Blandningen får sjuda, späd till önskad tjocklek.
Stärkelsen kan vara som en tjock geléartad massa, som kan hållas i handen och smetas ut på spetsen. Stärkningen är färdig när spetsen torkat.

SKINNBYXOR - av sämskskinn
Tvättas i vatten med flytande såpa och mjuk borste eller gnuggas med händerna. Tillsätt såpa även i sköljvattnet så att sämskskinnet återfettas. Torkas uppstoppade med frottéhanddukar e dyl, liggande plant och långt från värmekälla. Töj och gnid skinnet under torkningen.

MOLLSKINNSBYXOR - av bomullstyg
Tvättas i skonsam maskintvätt 60° C eller handtvätt.

FÖRVARING AV DRÄKTPLAGG
Låt alltid dräktplaggen hänga framme och "vädra ur" efter användning. Använd aldrig plast eller plastpåsar till dräktförvaring. Plaggen förvaras istället i tygöverdrag, gamla lakan, handdukar etc. De flesta plagg mår bäst av att förvaras liggande.

Kjolar kan förvaras hängande, sy fast tre hankar av bomullsband, en i vardera sidan och en mitt bak. Häng dessa på en galge. Alternativt kan kjolarna hängas på ett tunnband av trä.

Gouffrerade kjolar tål inte vatten eller fukt. Undvik därför att sitta på plaststolar, regnkappa eller direkt på marken. Fukt och press gör att vecken slätas ut. För att bevara vecken förvaras gouffrerade kjolar bäst ihoprullade.

Förkläden viks till lämplig storlek och förvaras liggande. Inom en del dräktområden finns anvisningar om hur het förkläde skall vikas. Dessa vikmärken hör till förklädets utseende och skall ej strykas bort.

Mössor, stycken, halskläden, livstycken etc förvaras liggande i lådor eller kartonger. Alla plagg med avigsidan ut. Ett brett tygband kan knytas om bindmössas för att mössan skall bibehålla formen. Stycket förvaras plant eller rullas och stoppas inuti en papprulle.

Västar, ytterplagg och skinnplagg förvaras med avigsidan ut, hängande på breda, gärna klädda galgar.

Skinnplagg mår bra av att hänga svalt, t. ex. i källare, under den varma årstiden.

Byxor förvaras liggande. Vik byxorna så att den ena yttre sidsömmer ligger mot den andra yttre sidsömmen.

OBS! Ofta finns lokala traditioner om hur plaggen skall vikas och förvaras. Vikmärken skall som regel inte strykas ut vid användning, de tillhör dräktskicket.

Textilier och kläder skall alltid förvaras i mörka utrymmen. Allt ljus bleker och förstör textilfibrerna.

Spruta inte insektsmedel direkt på plaggen. Om det är nödvändigt, spruta hellre i skåp och lådor innan plaggen läggs i.

Skadedjur kan också avlägsnas om plagget utsätts för stark kyla under några dagar. T. ex. i en kartong på balkongen under kalla vinterdagar eller i plastpåse i frysboxen. Behandlingen behöver upprepas med någon veckas mellanrum.

SMYCKEN
Förvaras inlindade i guldsmedspapper eller dylikt och förvaras i skrin för att inte svartna av luftens svavelväte. Torka av smyckena eller använd slipmedelsfri putsvadd.

Bekämpning av mal och ängrar på textil

Nedfrysning
Lägg textilierna i tättslutande plastpåse i frysen minst -18° C i fem dygn. Ägg och larver dör. En infrysning räcker.

Upphettning
Värmebehandling ( +40° C ängrar, +60° C mal) dödar ägg och larver. Olika sorters upphettning i tvätt, torktumling, strykning/press går lika bra. OBS! Många textilier tål inte att tvättas eller torktumlas. Rådfråga någon med textil kunskap.

Kemtvätt
Textilier (t.ex. ylle) kan också kemtvättas. Kemvätskorna tar död på ängrar.

Behandling av förvaringsutrymmen
Dammsug noga skåp, lådor etc. Speciellt i hål för hyllplan och vid skarvar och lister. OBS! Dammsugarpåsen måste frysas eller brännas. Rengör munstycket. Spruta gärna i skåp och lådor eller golvlister med insektspray t ex Radar eller Antisekt. Låt sprayen torka ordentligt innan textilierna återförs till förvaringen. Sprayerna luktar men är ofarliga för människor. Spraya aldrig direkt på textilierna.

Rådgivning
Anticimex på Din respektive ort, Stockholm 08-517 634 00

Ängrar, ägg och larver fäster inte i textilierna utan går bra att skaka bort.

Malens larver kan däremot sitta kvar. De dör bara vid upphettning till +60° C. Textil som inte kan tvättas på +60° C, tvättas på +40° C och fryses ner till -18° C i fem dygn.

KÄLLOR
Erik Thorell - sammanställning för Dalarnas Hemslöjdsförbund 1993, Skansens Klädkammare 2003

Ulla Centergran/Kicki Kirvall - Folkdräkter förr och nu. 1986

Margaretha Cras - Sy folkdräkt, tradition tillskärning skötsel. 1984

Anticimex 2003